Äpplen och päron skyddar från stroke

Varför ska man odla egen frukt? Därför att man då kan äta obesprutade frukter med skal och det är i och strax under skalet som nyttigheterna främst sitter.

Ända sedan Hippokrates dagar har man vetat att äpplen är rasande bra för hälsan och avvärjer sjukdom. Dagens forskare bekräftar denna gamla kunskap i studie efter studie. Senast har Susanna C Larsson och Alicja Wolk vid Karolinska Institutet i samarbete med Jarmo Virtamo  i Helsingfors studerat matvanorna hos 75 000 kvinnor i Uppsala, Västmanlands och Örebro län. I slutet av 1900-talet svarade kvinnorna på en enkät med frågor om sina mat- och dryckesvanor.  Då var alla hjärt-kärl-friska, men när de följdes upp efter 10 år hade 4 089 kvinnor drabbats av stroke.

Studien, som nu publiceras  den kända tidskriften Atherosclerosis under rubriken Total and specific fruit and vegetable consumption and risk of stroke: A prospective study, visar en stark koppling mellan sänkt risk för stroke och högt intag av äpplen, päron och gröna bladgrönsaker hos kvinnor med normalt blodtryck. Professor Wolk säger i Uppsala Nya Tidning att forskningsresultaten visar att det finns goda skäl att äta mycket äpplen och päron. Hög konsumtion av frukt och grönt är kopplat till lägre blodtryck vilket kan förklara den sänkta risken för stroke. För den som går med högt blodtryck trots bra mat är det viktigt att ta blodtrycksmedicin, säger Alicja Wolk.

Stroke -- samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning -- är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Bilden visar kart av äpplet Gul Richard.

Älskar äpplen

"Jag älskar äpplen, solsked och nästan all slags musik". Så skrev Agatha Christie  i sin självbiografi. Den stora deckardrottningen var enormt förtjust i äpplen och brukade säga att hon fick sina bästa idéer när hon låg i badet och åt äpplen.

Många fler är tokiga i äpplen. I gårdagens nummer av Svenska Dagbladet fanns en intervju med Patrik Peter, nyutnämnd kommunikationsdirektör på Migrationsverket. Under rubriken Övrigt svarar han: Älskar äpplen. Jag äter lika mycket äpplen som Alf Svensson, säkert tio om dagen.

Så nyfiken man blir på Patrik. Vilka favoritsorter har han? Odlar han själv några äppelträd? Är han medlem av Sveriges Pomologiska Sällskap? Det borde han vara. Då skulle han få den utmärkta tidningen Pomologen fyra gånger om år och han skulle få träffa massor av trevliga människor med  samma smakpreferens som han själv.

Alf Svensson, för unga läsare som inte vet, var tidigare partiledare för Kristdemokraterna. Om jag inte minns fel bodde han i Gränna och reste alltid mellan hemstaden och Stockholm med några äpplen i portföljen.

Glasäpplen

Olof Eneroth, 1800-talspomologen, skriver om ett äpple att det är cikaderande och förklarar att det betyder att äppelköttet kan bli glasigt. Kan någon hjälpa mig, varifrån kommer ordet cikaderande?  Heter det så i något annat land?  Jag har frågat professor Hilde Nybom och hon har ingen aning.

På engelska heter det om ett äpple som glasar att det kännetecknas av "water core". Glasigheten beror på att celler har spruckit och det har runnit ut vätska i cellmellanrummen. Vissa äppelsorter gör så här, till exempel Kalmar Glasäpple, Husmoder, Rossvik och Oranie.

Det finns både fördelar och nackdelar med att ett äpple glasar.  Glasigheten förhöjer ofta smaken på äpplet -- tänk hur gott det är med ett glasigt Gyllenkroks Astrakan. För att inte tala om Sickelsjö Vinäpple...... Samtidigt blir det glasiga äpplet mindre hållbart.

Fråga om äppeldoft

-

De röda äpplena, 1915

Gröna äpplen och champagne, 1934

Stilleben med svartnande äpplen, 1944

Svenska äpplen doftar mycket för att de har tunna skal, har jag hört. Men varför har de tunna skal? Är det våra sorter som är så eller beror det på klimatet?

Mitt svar till Anna som frågar detta är att doften är en sortegenskap. Tänk på rosor: en del rosor doftar, andra inte. Så är det med äpplen också. Såväl doft som tunnskalighet är sortegenskaper.

De importerade äpplen vi kan köpa har tjocka skal. Äpplena skulle inte kunna fraktas långa vägar annars, men i deras ursprungsländer växer också sorter med tunnare skal och väldoft. Liksom vi i Sverige också har äpplen med tjocka skal. Till exempel den gamla fina sorten Hampus har skal som brukar säga "stannar i munnen". 

Den finska konstnären Helene Schjerfbeck måste -- som många andra kända målare -- ha tyckt om äpplen, hon har målat flera stilleben med äpplen. De jag visar här hittade jag på den pågående stora utställningen av Helene Schjerfbecks utställning på Waldemarsudde i Stockholm.

Gott nytt år!

Det första man ska äta på det nya året är ett äpple. Det visste man förr. Om det första man mumsar på under nyårsdagen är ett äpple har man tillförsäkrat sig god hälsa för hela året. Jag åt ett svenskodlat Pirouette den här nyårsdagen. Det är ett mycket gott, rödkindat och gulköttigt vinteräpple. Framkorsat av Clivia och Rubin om jag får tro nätet.

När jag letade Pirouette på nätet kom jag till The French Singing Apple. Känner du för lite tramsig sång framförd av ett storögt äpple,  leta upp denna franska frukt.