tisdag 22 augusti 2017

Äppelvägar


Äppelvägen i Västerås
Hur många Äppelvägar finns det i landet? Jag har hittat en sådan väg i Bålsta och i går fick jag en bild på Äppelvägen i Västerås.

Äppelvägen i Bålsta

söndag 20 augusti 2017

Premiär



G bakade säsongens första äppelkaka i går: en smulpaj med strössel av smör, socker, vetemjöl och havregryn. Mycket smakligt. Äpplena som användes i kakan var lätt omogna sommaräpplen av olika sorter. Bredvid Mumin-muggen äpplet Hampus, en sort som börjar bli mycket läcker nu.

lördag 19 augusti 2017

Varning för mistel

Jag har en bekant som gnuggat vita mistelbär mot grenar i sitt äppelträd och verkligen fått en grön mistelboll att börja växa. Jag säger bara: så obetänksamt. Han tycker att det ser romantiskt och spännande ut med en mistel som gungar i trädet men ett är säkert, misteln är en parasit och kommer att döda trädet, så småningom.
 

 Bilden visar mistel i ett äppelträd vid Botaniska trädgården i Uppsala.

torsdag 17 augusti 2017

Ett enda äpple, i ladan


Lavia
Christer Sandberg har skickat mig bilden ovan. Den visar äpplet Lavia som mognar innanför ladväggen. Det är det enda äpplet som man fått i Strömbergs trädgård i Hidingsta i år! Christer menar att dåliga utfallet beror på den svåra kylan på påskafton, det var -14 i Hidingsta på morgonen. Några veckor senare kunde man se bruna toppar på blomknopparna och ytterligare några veckor senare ramlade de bort vid beröring.

När man firade äppelblommens dag Strömbergs trädgård fanns det fem (5) blommor i hela trädgården!

Hur kunde äpplet i ladan bli befruktat? Vi kan se att det är glest mellan plankorna och ett bi kan lätt ha flugit in med pollen.

Äpplet Lavia finns med i Leif Blomquists bok  Äppel i norr. Härstammar från kärnsådd vid Lavia folkskola i slutet av 1800-talet. Leif skriver så här: Ett synnerligen vackert, rött äpple. God, men lite "tungäten" frukt. En ganska frisk sort som rekommenderas för ekologisk odling.


söndag 13 augusti 2017

Äpplen med figurer

Ibland stöter man på någon som visar ett äpple försett med ett hjärta eller visar texten LOVE. Man kan tro att det är en ny fluga, detta att skriva på äpplen. I själva verket är det ett mer än 300 år gammalt trick!

En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok  skriven av Reinerus Reineri Broocmann från 1700-talets första hälft har ett kapitel med titeln Om äplen och päron. I den boken (som kommit i nyutgåva med kommentarer) hittar jag det här:
Wil man för ro och nöje skuld hafwa äplen, som se ut som wore the med grönt och rödt illuminerade, så kan man af Pergament skiära ut bokstäver, eller hwad för slags figurer man wil hafwa, och klistra them på gröna Stetiner äplen fast med mundlim, medan the sittia på trän i wäxten, när nu solen skin på them, warda the på then delen och sidan, som icke med Pergament betäckt är, hel röda, så at then, som ej wet af thenna konsten måste sig högeligen ther öfver förundra. Ja, jag erinrar mig en gång sedt, at en wiss Herre blef öfwertalt  och trodde, at thetta war en besynnerlig rar art af äplen, som och skickade och begärte Ympe-qwistar theraf.

Har någon en bild på ett äpple med figurer att skicka mig?  


I Umeå har man skapat en Sara Lidman-gång vid järnvägsstationen med vackra citat ut hennes böcker. Här nedan står det så här:
-Å ha du hört att söderut där dem hava allting å vräka i sig äpplen å vete å rosblommer där hava dem int snåttra!
-He jer tjänligt åt dem!
Snåttra är hjortron förstås


söndag 6 augusti 2017

Tid att beskära


 G har tagit fram den stora stångsekatören men inte för att knipsa grenar den här gången utan för att stöta ned äpplen angripna av monilia. På marken redan avklippta grenar.
Det går att prokrastinera i trädgården också. Min plan är alltid att vi ska klara av beskärningen av äppelträden i juli, men den månaden blev det några små resor och besök av kära vänner istället.
Nu har vi alla fall tagit itu med det viktiga jobbet och faktiskt klarat av hälften.

Vad är det som ska bort? Döda grenar, defekta grenar, grenar som växer bort från solen och rakt in i trädet, grenar som växer rakt upp och hotar att bilda ett träd i trädet, grenar som krockar med andra grenar och grenar som löper tätt bredvid andra grenar  -- de ska bort!

Minns: trädet behöver vara g-l-e-s-t o-c-h l-u-f-t-i-gt för att solen ska nå alla frukter och ge dem smak och färg!

onsdag 2 augusti 2017

Sista vinteräpplet


Ingbo den 2 augusti 2017
Idag delade G och jag på det sista Ingbo-äpplet.  Innanför skalet -- som hade fin färg men var skrynkligt -- var köttet vitt och oförstört. Ett riktigt gott äpple.

I år får vi inte ett Ingbo-äpple och inte många andra äpplen heller. Jag talade med en person på Julita och det var likadant i deras stora äppelträdgård, ingen frukt. Man kommer inte att kunna visa lika omfattande äppelutställning som tidigare år.
Oster den 2 augusti 2017
Oster växer sakta. Spännande med en kärnsådd. Jag tror att det blir ett vinteräpple.

söndag 30 juli 2017

Om rosenäpplen

Svampar är lätta att dela in i grupper. Det finns skivlingar, musseroner, soppar, slemsvampar, jordstjärnor och mycket annat. Men äpplen, det är något som inte låter sig kategoriseras.
Vi har renetter och astrakaner och kalviller förstås, invänder någon. Ja, men det finns inga bestämda botaniska kännetecken för den ena eller andra gruppen som det gör för svampar. Var och en som försöker sig på en indelning av äppelsorter kommer att få kritik.

Olle har skickat mig ett utdrag ur Nordisk familjebok från 1959.  Här läser man om fem grupper av äpplen: renetter, (ä. med fast kött, ofta av karakteristisk smak och försedda med rostigt skal), kalviller (äro högbyggda, något kantiga,  täml. stora  frukter med mycket fin smak), rosenäpplen (bilda en föga enhetlig grupp av små el. medelstora  ä. med fint, något löst kött av behaglig arom), duväpplen (äro vanl. täml. små, regelbundna frukter med fint fruktkött t. ex. Filippa) och rambouräpplen  (äro stora, vanl. grovköttiga frukter).

Inte ett ord om astrakaner! Nog blir man förvånad. I stället talas det om rosenäpplen som beskrivs som man gärna beskriver en astrakan: fint, löst kött, behaglig arom. Den för mig okände författaren skriver att Gyllenkroks Astrakan, Brunnsäpple, Ringstad, Sävstaholm och Transparente Blanche brukar räknas till gruppen rosenäpplen.

Sävstaholm målad av Bertha Wernquist på uppdrag av Olof Eneroth
Om Säfstaholms äple skrev Olof Eneroth så här i sin pomologi (s 24):
Ur Handbok i Svensk Pomologi
"I Svenska Trädg. Föreningens Årsskrift för 1859 samt i Illustrerad Trädgårdstidning  för 1861 beskrefvo vi sorten under namn av Säfstaholms Rosenäple. Sedan vi funnit att de flesta grupper, klasser eller familjer, eller hur man behagar kalla dem, omöjliga att begränsa i fråga om äplefruktens varieteter och leda till mera oreda än reda, förkorta vi namnet till ovanstående".


lördag 15 juli 2017

Nya glasäpplen








Dyrbara äpplen i NK:s skyltfönster
Jag säger bara en sak: börja inte samla på glasäpplen. Det finns hur många som helst. Äpplet är ett favoritobjekt för glaskonstnärer, liksom för keramiker och målare.

Åsa Jungnelius heter en glaskonstnär som ställer ut på NK i Stockholm i samband med att Kosta Boda firar  275 år som stolt tillverkare av konst- och bruksglas. Bland annat visar Åsa Jungnelius tre unika äpplen. Investeringsobjekt kanske som kommer att gå för höga priser på en antikvitetsauktion en dag i framtiden? Men redan i dag måste man vara stadd vid kassa för att köpa dem. De stora, tunga, mycket vackra äpplena kostar 29 000 kr styck.



lördag 1 juli 2017

Äppelros i trädgården

SMHI lovade småblåsigt i går. Istället blev det ganska så storblåsigt. En koll nu på morgonen visar att inget ont har hänt träden. Lite kartfall är naturligt just den här tiden -- det är dåligt befruktad kart som faller av.
Så här stor har karten på Hampus-trädet hunnit bli. Räkna med att äpplet är fullstort och moget tredje veckan av augusti.
G går omkring och kollar årets ympar. De som är obönhörligt döda, klipper han bort. Men, säger han, man ska inte ha för bråttom. I dag såg han att en ymp av Mauks Sämling (som vi fått av en bekant i utlandet, vet inget om den sorten) har börjat spricka ut.

Har man snöat in på äpplen vill man förstås ha en äppelros i trädgården, något annat duger inte. G och jag hade tur, här fanns redan en präktig äppelros i ett hörn mot gatan. I annat fall hade vi lätt kunnat hitta en liten telning i markerna, här omkring Sigtuna växer  bra många äppelrosor.


Så här känner du igen en äppelros:
Bladen har lätt rundade spetsar och känns kladdiga på undersidan. För ett blad mot näsan, gnugga och känn hur gott det doftar! Blomman är inte så stor och har en intensiv röd färg som sedan bleknar.